missade tåg, raggare, och karaoke

I onsdags gick det upp för mig hur pank jag egentligen är den här månaden så jag bestämde mig för att åka hemhem över helgen. Sjuk är jag också, så då är det extra fint att bli ompysslad.

Torsdag

Tåget går klockan tolv. Hanna har beställt en biljett till samma tåg så att det inte blir så tråkigt. Jag brukar klara mig ganska bra med ett par böcker och en fulladdad mp3spelare, men det är alltid trevligt med sällskap. Klockan tio ringer klockan. Jag duschar, pysslar och sen ska jag fylla mp3spelaren med lite ny musik. Den kraschar och det tar en halvtimme innan den fungerar igen. Jag är skitsen, börjar stresspacka och slänga i mig mat. Hinner inte diska, så nu kommer det se förjävligt ut när jag kommer hem. Springer till vagnen, som står still vid Hagakyrkan i ca tre minuter. Landar vid centralstationen två minuter i tolv. Springer som en idiot. Jag ser tåget, springer lite snabbare och precis när jag kommer fram och kan ta på tåget så åker det iväg. Jävla Fan Skit Helvete. Går in på stationen, nästa tåg går klockan tre, nästa Swebus till Gränna klockan fyra. Fan i helvete. Jag köper tågbiljetten och ringer till Ida. Jag vill att hon ska köpa en glass med mig så att jag blir på bättre humör. Men hon har precis vaknat, så jag bestämmer mig för att åka till henne. Jag går bort till Brunnsparken och precis då kommer bussen. Inte så mycket folk heller, skönt. Men sen precis innan den ska åka kommer en hel jävla högstadieklass på som ska till Liseberg. Hat. Jag tar på mig mina hörlurar. Väl ute på bron så inser jag att jag sitter på fel buss. Bajs. Jag hoppar av på Pumpavägen men inser att jag skulle suttit kvar en hållplats till, nu måste jag gå mycket längre. Fan. Jag genar över en äng, för att sedan inse att det är sankmark och jag har vatten upp till anklarna. Jag har convere. Jag är dyngblöt. Pisshelvete. Efter att jag fått springa över Essingeleden (jag dog nästan) så kommer jag fram till Ida. Jag ska ringa henne och fråga efter koden men min mobil dör innan jag hinner säga något. Fanihelvetesjävlarfanskapskit. De håller på att byta fönster på hennes byggnad. Så det står en byggnadsställning utanför, jag klättrar upp till henne och skriker lite. Jag blir lite lugnare och sen skickar hon iväg mig i god tid så att jag t.o.m har tid att gå in på Pressbyrån innan tåg går. Det har jag aldrig kunnat göra innan.

Fredag

Vi ska till Sara och grilla, Johanna är med också. Men Sara har ingen grill. Så jag gör en varm sallad istället. Det blev helt jättegod. Massa vin senare bestämmer vi oss för att gå till Pizzeria Torino. Vi befinner oss alltså i Aneby, mitt i den småländska landsbygden. Vilken upplevelse. Det var ganska vackert, massa raggare, en häftig actionfilm på tvn och Barbados "Speedy Gonzales" i bakgrunden. Runt halv ett kom det helt plötsligt massa människor. Och vi blev bjudna på efterfest. Gratis öl! Kom till en tvåa, ganska centralt. Den var väl på ca 50-60 m2. Sen berättar han att han har en hyra på 1800. Jag hatar honom. Jag betalar mer än dubbelt så mycket för min lilla etta. Det är massa söta människor där. Sara upplyser mig om att de är 16. Inte bra. Runt tre drar jag och Sara hem och jag däckar fint i en säng. Jag städade tydligen massa innan jag gick och la mig. Det har jag inget minne av.

Lördag

Jag vaknar med en sån jävla baksmälla. Fyfan. Inget hjälper, mat, vatten, alvedon. På bussen till Tranås börjar jag må skitilla. Och det håller i sig fram tills första glaset vin på festen senare på kvällen. Det var lite konstig stämning först men det kom snabbt igång i takt med att tequilan började flöda. Vi hamnar på Meyan (May Flower för er oinvigda) där det var fullt med folk, fastän det var Slitzkväll på Statt (de' du Axel, vi kan vi också!). Det var trevligt. Emelie sjöng tre karaokelåtar och det var två olika människor som sjöng "Country Roads". Vi skrålade med lika mycket båda gångerna.
Efterfest i samma lägenhet som förfesten. Jag vill hångla. Kommer på att jag är i Tranås. Ingen som skulle våga hångla med mig, fastän de alltid hånglar med varandra. Konstigt fenomen det där. Spelar lite musik, men folk bara byter hela tiden. Jag tröttnar och skjutsar hem Malin på cykeln. Äter lite panpizza hemma och somnar.

Nu är det söndag och mors dag. Jag ska hem till Emelie och titta på hennes nya lägenhet. Sen vill jag fika med Linn. Jag var i kyrkan innan. Prästen tittade konstigt på mig. Mamma har säkert sagt att jag är bög. Jag tog ingen nattvard. Hoppas inte mamma blev ledsen. Kom på mig själv att säga amen efter bönerna fastän jag sagt till mig själv att göra det. Det känns som att när man säger amen så sätter man sin stämpel på bönen och skickar iväg den, eller nåt. Jag har väl kommit fram till att jag egentligen är kristen, men det känns ändå konstigt med alla inövade ritualer och böner. Allt känns lite konstigt. Jag måste reda ut det där, men det är så jobbigt. Jag har bara låtit det bero. Kanske dags att tänka igenom saker och ting.

tutti

Jag hade missat att det var ny vecka. Jag glömde nästan bort att lägga ut listan. Tänk om jag inte hade lagt ut den. Allas liv hade varit lite fattigare.

Idag har jag varit på IKEA. Det var fantastiskt. Jag köpte många fina saker. Och jag har skaffat mitt livs första kreditkort. 1000 kronor lånade jag. Räntefritt! Woho! Nu har jag äntligen burkarna jag ville ha till köket. Jag känner mig som värsta hemmafreaket. Jag har aldrig varit sån här innan. Men det känns bra. Nu måste alla komma och titta på mitt fina hem. Men det är inte riktigt klart än. Måste ha spik först.
Jag har en svart tavla där jag skriver saker jag ska göra. Annars glömmer jag. Imorgon är det lunch med Emily och sen ska jag till Jessica. Om det är någon jag glömt så säg gärna till. Mitt minne är inte vad det brukade vara. Jag skyller allt på Hanna. Och det faktum att jag bodde i Tranås när jag var 17. Ingen bra stad att bo i då. Jag har på senare tid kommit fram till att det måste vara anledning till mitt flyktiga minne. Hjärncellerna försvann i en rasande takt.

Det är något fel på last.fm så det blir ingen lista just nu. Jag återkommer med mer besked vid ett senare tillfälle.

Deus ex machina

Så har jag börjat skolan igen. Det var fint med två veckors ledigt, men nu är det allvar.
Jag har fått jobb på SVT. Vet inte riktigt vad för jobb bara. Allt beror på ett beslut som kommer i början av Juni. Jag håller tummar och tår. Korsar fingar och hår. Det skulle vara så jävla fint.
Jag har sett klart på alla Stargate avsnitten. Det är inte så bra. Mitt liv har ingen mening längre. Jag kände så här efter att jag hade sett klart Battlestar Galactica också. Nu måste jag hitta något nytt att förgylla mitt liv med. Gustav tipsade mig om Invasion. Det är på väg hem nu. Vi får hoppas att det kan tillgodose mina behov. Ida tvingade mig att ta fram tvn igår för att titta på en dokuemntär på femman. Och det vet ju alla vad det betyder. Helt sjuka människor. Först var det om nån slags superovanlig dvärgsjukdom, där dvärgarna var pyttesmå och helt proportionerliga. Och det skulle ju vara illa nog. Flera små mini-me på ungefär 60-100 cm långa. Men sen hade de smurfröster också. Det var helt bisarrt. Verkligen smurfröster. Det var så synd om dem. Sen var det en dokumentär om feta kvinnor som gjorde porrfilmer. Så det var mycket naket fläsk. Och jag mådde illa ganska ofta för det var verkligen mycket fläsk. Flera av kvinnorna vägde över 300 kilo. Det var hemskt. Efter det tittade jag på Frasier och då blev jag lite gladare. Det är roligt. Sen ställde jag undan TVn. Det får räcka för den här gången.
Jag blev hotad av en nynazist för ett tag sen. Han hade tydligen en kniv, men jag såg den aldrig. Jag bara satt stilla i hörnet medan Ida försvarade mig. Jag tittade knappt på honom. Men sen dess har jag mer och mer önskat att jag hade kraften att kunna försvara mig. Jag brukar ibland fantisera om att ha magiska krafter. Det skulle vara mycket lägligt att ha det där. Det var väl smart av mig egentligen att bara sitta ner, för om jag hade ställt mig upp hade han slått ner mig. Men ändå. Det är jobbigt att bara sitta och ta emot.
Jag hade en sjuk dröm inatt. Men jag kommer inte ihåg den. Jag måste skaffa drömbok.

FF

Jag vet inte riktigt vad jag gett mig in på. I helgen blev jag övertalad av Axel att vara med i Kristers fredagsflört. Och det sker redan nu på fredag. Det blir jobbigt. Jag ska ha en telefonintervju imorgon. Det är jobbigt när man ska försöka sälja sig själv. Vi får hoppas på det bästa. Imorgon ska jag också till Västtrafik för att bevisa att det inte var jag som åkte fast på spårvagnen den 1a mars. Hmmm. Ja, vi får väl be litegrann för det också. Och på onsdag ska Konrads kompis intervjua mig om hur det är att vara homosexuell och föredetta kristen. Jag vet inte om jag har så mycket att säga. Vi får se hur det går. Och sen på fredag är det fest. På torsdag är det ärtsoppa, på lördag är det fest, men fredag är ändå den dagen som känns bäst.
Alltså fest på fredag, inte lördag. Ursäkta mitt ryck. Jag kom att tänka på den gamla reklamjingeln. Ni är alla varmt välkomna. Det är inflyttningsfest och födelsedagsfest, så jag förväntar mig minst två paket från alla. Om ni vill. Annars räcker det med ett gott humör.
Nu måste jag sova. Det blev bara sex avsnitt av Stargate idag. Jag hade en intressant diskussion med Emily om varför det anses sämre av mig att sitta och titta på tv-serier än att läsa böcker. Hon framhöll hårt att böcker var mycket bättre, men började vackla på slutet. Varför ska man skilja på två olika berättarformer? Visst finns det skittv. Men hur mycket skitböcker finns det inte? Jag tycker att tv har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Reclaim the TV. Eller nåt.


Listan.

en söndag i bakfyllans tecken, utan bakfylla

En finfin vecka har kommit till sin ända. Lagom till min långledighet från skolan kom våren och sommaren ungefär på samma gång. Massa, massa pollen i luften, men ändå skönt. Har spenderat flera dagar i slottskogen och på långa promenader. Igår var jag ute med Sandra och Moa plus några av deras vänner. Jag var inte alls pepp först, men efter några goa låtar och en öl så blev jag på glatt humör. Vi satt på pusterviks uteservering och pratade i flera timmar. Det var längesen vi sågs. Vi skulle egentligen ha fortsatt lördagen med en gammal japansk tradition. Varje vår sätter sig hela den japanska nationen under de blommande körsbärsträden och umgås, lite som vårat valborg kanske. I Göteborg skulle det ske vid japanska instutitionen. Men vi blev för långdragna på Pustervik så vi missade allt. Istället drog vi en snabbis till Slottskogen och sen tillbaka till Järntorget med ett litet pitchstop på Créperiet. Underbart ställe.
Kom in på Respekt men förlorade all glädje jag hade haft tidigare under dagen. Vet inte varför, men det var inte roligt överhuvudtaget, så jag gick efter nån timme. Kom hem, lyssnade på en sorgsam låt (säger inte vilken, för det är pinsamt) för att sedan gå och lägga mig. Idag har jag tittat på 7 avsnitt av Stargate och slängt i mig en påse chips, dip och 2 liter cola light. Det känns bra. jag köpte snus också, på ren impuls. Har inte ens öppnat burken, men det känns bra att jag har. Jag måste sluta röka, har konstant ont i halsen. Jag försökte lura kroppen ett tag genom att börja röka mentholcigaretter, det känns nämligen som att röka halstabletter. Men det fungerade inte. Så jag får väl inse sanningen och inse att min kropp har börjat säga ifrån på allvar. Jag har ont i nästan alla mina leder också. När jag börjar på GP ska jag börja med veckovis massage. GP är nämligen så vänliga att de betalar friskvård, och man får välja helt själv vad man vill göra också. Jag har funderat på ett gymkort, men jag vet att det skulle vara bortkastade pengar. Jag skulle aldrig orka masa mig dit ändå.
Nu ska jag sova och vi får se vad som väntar mig imorgon. Jag hoppas på spännande äventyr.

SG1 BSG TNG

Jag har fått internet igen. Jag var visst inte så beroende som jag trodde. Jag satt tjugo minuter sen tröttnade jag och började titta på Stargate. Det är spännande som få. Egentligen vill jag bara se tredje säsongen av Galactica, men jag måste vänta till november. Inte ens internet kan hjälpa mig där.
Jag älskar att drömma mig bort, och när man inte kan använda gamla beprövade metoder får sci-fi serier räcka.

Lägenheten är så gott som klar nu iaf. Jag är glad. Det är mitt första ställe som jag verkligen lagt ner tid och pengar på. 5000 kronor änsålänge, och det är skitmycket. Hörde att Alle spenderade 20.000 på IKEA. Jag förstår inte hur. Hon kanske kan lära mig någon gång. Jag vill bli en mästershoppare. Eller visst, jag skulle ju lätt kunna spendera så mycket pengar. Men jag skulle nog börja gråta vid kassan. Det var skitjobbigt i lördags när beloppet hamnade på 2400 kronor. Jag ville bara lämna tillbaka allting. Men jag fick en jättefin och skön soffa för halva priset, så jag är nöjd. Nu måste bara alla komma och hälsa på mig. Jag städar tom upp efter mig nuförtiden, torkar av bord och sånt. Jag tror faktiskt att jag äntligen har bosatt mig på riktigt. Det här kommer bli bra. Dumt bara att jag inte har ett gratisgym i huset. Det har Hanna. Hon bor snäppet bättre än mig, men jag har adressen.


Nu ska jag fortsätta titta. Veckans lista är ganska ofullständig eftersom jag var utan internet större delen av förra veckan.