Patrik

Igår var jag på Sticky och såg the Hidden Cameras. Det var verkligen fantastiskt. Jag blev ganska så kär i Joel Gibb under kvällen. Han bara stod där. Resten av bandet dansade, hoppade, skrattade och sjöng glatt med. Han bara stod där. Men han var ändå bäst.
Senare försvann lite av min fjortiskärlek, men jag är ändå nöjd, jävligt nöjd.
Snart ska jag till jobbet. Och jag måste bestämma mig vad jag ska ha på mig... Valet står mellan en kostym eller nåt annat. Det är det där nåt annat som gör det lite svårt. Alltså kostym är ju kostym, det är klassiskt, det funkar och allt sånt. Men jag är ändå osäker. Den har ju ingen passform överhuvudtaget. Som Jimmy sa igår, man borde fan åka ner till Taiwan bara för att få en skräddarsydd kostym för en spottstyver.
Om jag inte ska ha kostymen så blir det nog den där kavajen jag köpte förra året. Jag skulle vilja vara ett klädgeni där jag kan bara ta en bunt olika saker i min garderob och sätta ihop det till något fantastiskt. Men jag kan inte sånt. Jag hittar nåt som fungerar tillsammans och sen har jag det ett tag. Jag ska se om jag hittar någon vän som kan hjälpa mig. Om ändå Sara vore här. Hon kan sånt. Hon är bäst på sånt.
Sen är jag asförbannad på Metros nya krönikör Vicky Olesen. Jag menar, vad skriver flickan om egentligen? Att man ska tycka om sig själv eller att hon inte förstår varför alla människor går till myrornas för att handla kläder, hon tycker det är jättekonstigt och köper bara nya kläder. Eller hennes senaste neråttumme, (jag kan stava, men tydligen inte hon) "Sveriges vett och etiket. Stå till höger i rulltrappan!".Vadihelvete. Vem bryr sig. Visst jag har också bott i stockholm och stört mig på människor som tar upp hela rulltrappan. Men snälla människa, det finns väl viktigare saker att klaga på. Dessutom är hon en snorrunge. Sådetså.