Patrik

Idag blev jag för första gången riktigt glad över min läggning. Jag har tidvis innan tyckt att det har varit lite av en last. Inte så att jag skäms för den jag är eller vill vara någon annan. Bara att allt faktiskt skulle ha varit lite enklare om jag var som alla andra. Men nu, efter att ha sett den briljanta filmen Crash, är jag tacksam. Tacksam över att inte vara en vit, heterosexuell medelklassman från en liten stad i Sverige. För det är precis vad jag hade varit om jag var hetero. Visst, jag är inte helsvensk, jag är en liten blandning av det mesta, men jag ser svensk ut, och det är det som är det viktiga. Jag hade inte haft en aning om någonting.
Jag har alltid tyckt att det är jobbigt att inte på riktigt kunna veta hur kvinnor har det i samhället, för det kan jag som man aldrig förstå. Och nu efter att ha sett en film som så otroligt bra beskriver problemen med vardagsrasismen, är jag lite ledsen över att jag aldrig riktigt kommer kunna förstå det heller. Men jag vet hur det är att ha en annan läggning. Att inte vara som de flesta andra människor. Det är svårare för mig när jag vill ragga på folk, för jag, speciellt som manlig homosexuell, riskerar att bli nerslagen om jag raggar på fel folk. Detta blev särskilt påtagligt efter att jag läst Johan Hiltons bok, "No tears for queers" (gratisreklam!). Killar dör faktiskt för att de raggar på fel människor. Det är läskigt. Att jag inte ska kunna visa min kärlek fullt ut. Att jag alltid måste tänka på vad jag gör om jag tar min älskades hand på gatan.
Så tack gud för att du gjort mig till homosexuell, så att jag har en liten förståelse för utsatta människor.

Igår var en besvikelse. Inget hångel, ingen efterfest. jag var så jävla partysugen när jag kom hem. Två minuter senare sov jag, men det var jobbiga två minuter. Förfesten med Emily och Hanna var jättefin. Vi åt Thaimat, drack öl och diskuterade viktiga saker. Sen blev vi fulla och diskuterade roliga saker.
Snart är det oscarsgalan. Jag undrar om jag ska titta eller inte. Jag vill se om Phil är med, hans film är ändå nominerad. Det skulle vara roligt att se honom. Men jag orkar nog inte, ska jobba imorgon.